På väg till och från jobbet passerar jag Sergels torg, denna intagande plats i Stockholms city. Kulturhuset tornar upp sig i all sin prakt, glaspelaren i superellipsfontänen är vacker dagtid och upplyst på kvällen är den så fantastiskt vacker. Och vad jag tycker är så spännande att titta på, är alla svartklädda människor som går kors och tvärs över den svart och vita plattan.Vad är det med oss svenskar, som är så besvärade av mörkret under vår långa höst- och vinterperiod, varför klär vi oss i svart? En och annan vågar sig på en blå eller röd jacka, men det är sällsynt. Jag ska väl inte säga så mycket själv, jag har också en svart vinterjacka. Men det var faktiskt svårt att hitta någon i en annan färg, som både till modellen och till färgen var en som jag ville ha. Jag hade gärna haft en lila jacka, eller grön. Men det har jag inte hittat någonstans.
Och i butikerna är det svart, svart, grått, grått. Till och med i gymmet har de flesta svart från topp till tå. Men jag tänker att man blir piggare av lite färg, så jag beslöt mig för att komplettera mina svarta och gråa topar med en rosa. Det går nog jättebra på träningen imorgon!
3 kommentarer:
Ja, det är visst bara barn som får vara färgglada. Brukar bli lite avundsjuk på dotterns kläder ibland.
Jag har dock en röd vinterjacka. :-)
Men det är samma sak här! Ibland skulle jag vilja sâtta pâ mig en chockrosa jacka med ett stort Barbiehuvud pâ. Eller ta pâ mig en stor röd sammetscape. Gud sâ romantiskt och läckert. Vi fâr hoppas att modeskaparna kan fixa det till nästa sâsong;)
Jag har också en rosa träningströja, men byxorna får gärna vara svarta. Så tråkig är jag :-)
Skicka en kommentar