Stora fina A har hemkunskap på schemat denna terminen. Varje vecka får de i läxa att laga den rätt hemma, som de har gjort på lektionen. Hittills har det varit rätter som potatis- och purjolökssoppa, spaghetti carbonara, och nu senast var det pannkakor. (På tal om vad jag skrev
här, så ser man ju tydligt vad svenskar äter för mat, det som eleverna först introduceras till när det gäller att laga mat själv, som väl ska spegla enkel mat representativ för barnfamiljer...massor av snabba kolhydrater från mjöl, pasta och potatis...och ni skulle för övrigt se vilka gigantiska berg av ris som folk lägger upp på tallrikarna från den Thai-buffé där jag hämtar min lunch ibland...Men detta skriver jag inom parentes, för jag vill inte totaldissa As hemkunskapsundervisning, för hennes skull alltså, hon tycker ju att det hela är kul och bra! Och det är ju i grunden bra att de lär sig att laga mat!)
Hur som helst! Smeten skulle vispas ihop, och hon är ju noggrann min tös! Mäter upp exakt och smeten blev så slät och fin.
Och så hällde hon fint ner en klick i pannan...
Dags att vända...
Tjoff!
Färdig, åh så fin!
Och sen fick småsyskonen äta de goda pannkakorna, och som de smockade i sig! V påstod att det var de godaste pannkakor han någonsin har ätit.
Jag åt inte pannkakorna, men har ätit all annan mat som A har lagat, och jag måste säga att jag hyser ett gott hopp om att vi inom inte alltför lång framtid blir tre som kan stå för middagarna här hemma. Oj så skönt det ska bli! :)
Och nu, stor tjej med egen dator. 12 år. Det är knappt jag tror att det är sant. Så fantastiskt är det! Min älskade stora dotter!
