Solig lördag

Vi har mamma på besök över helgen, och igår, denna soliga lördag, åkte vi på utflykt till Fotografiska. Jag ville så gärna fota lite i det vackra vädret, men batteriet till min kamera var slut. Jag kände mig lite modfälld, för jag har inte fotat så mycket på senaste tiden och har känt mig lite nere för det. Men för några veckor sen köpte jag en liten kompaktkamera, eftersom min lilla ixus har gått sönder och det kan vara kul för A att ha på kommande skolresa och så. Och den kom väl till pass igår!

På väg, solen sken och barnen såg så söta ut i rött, blått och grönt!

Promenadvägen till Fotografiska från Slussen är så fin! Det var mycket folk som flanerade längs vattnet. Gröna Lund på andra sidan vattnet låg tomt och öde men sedan isen har smält, Djurgårdsfärjorna börjat gå, och solen känns lite varm mot kinden, så känns det så hoppingivande, våren är i antågande och snart börjar åter karusellerna på Grönan gå!

Pojkarna örlade framför, bakom och emellan, och tog sig fram som om de sprang längs en hinderbana. Mycket spring i benen!

På Fotografiska såg vi två utställningar, Sarah Moon och Lady Warhol (Chistopher Markos av Andy Warhols alter ego, i kvinnoperuker). Lilla E sov, A gick med och tittade och pratade om fotona, medan pojkarna smög omkring i lokalerna och ägnade sig åt att leka spioner. Lokalerna passar ju utmärkt för det, med den dämpade belysningen, och de många utrymmena i emellan väggar och i gångar. Men alltigenom var det en uppskattad upplevelser för alla!

...men väckte lite spring i benen, och de sju sorters kakor som barnen delade på efter lunchen i caféet gjorde nog också sitt till för bränslet! Och stadsgårdskajen är, för att vara en stadsmiljö, riktigt inbjudande till springlekar. Ingen biltrafik längs de flesta partierna, och underbara rakor att bränna iväg!

Härlig lördag!

Systerbesök

Min fina storasyster var här på besök över helgen, inklusive sambon och mina två älskade, älskade syskonbarn. I skrivande stund sitter de på tåget och närmar sig förhoppningsvis min gamla hemstad, men man kan ju aldrig så noga lita på SJs punktlighet...

Dagis var stängt i fredags för personalen är på konferensresa, så mina två småttingar var hemma. Mina syskonbarn är så när som på dagar jämngamla med mina två minsta, och med våra två fyraåringar och två tvååringar kändes det som att Junibacken var ett bra utflyktsmål.

Jag har inte varit där på år och dar, nog sedan mina två stora barn var i de åldrarna! Vi konstaterade att allt var sig likt, förutom att draken i sagotåget numer är liten och kändes fånig, jämfört med den gamla jättestora läskiga hehe, och så kändes det som att det var mycket mer folk än vad det var på den tiden. Eller så har jag glömt. Förträngt heter det kanske...

Lilla E var helt hänförd, varje liten bild av Pippi fick henne att utbryta i glädjens jubel, och hon gick från det ena till det andra och pekade och sade titta mamma, kolla mamma, där mamma!! På bilden ovan hade hon just upptäckt Karlsson som hängde i taket!

Storebror provade motorcykeln!

Och i Villa Villerkulla undersökte lilla E alla detaljer. Här i Pippis sovrum.

Skojigt nog så sålde de korkpistoler i shopen. Jag har ju sagt att vid första tillfälle jag ser en korkpistol så köper jag en. Den blev precis lika populär som jag hade tänkt. Storebror och fyraåriga kusinen smög omkring som agenter och sköt mot allt möjligt som verkade spännande att skjuta. Plopp plopp och fniss fniss hördes det varvat med "yes, jag tog den!!".

I det vackra höstvädret passade vi på att ta en kort liten promenad på vackra Djurgården. Strax efter Liljevalchs passerade vi det här huset, en förfallen festvåning och nattklubb. Det verkade vara en renovering på gång, vilket verkar helt rimligt med tanke på läget.

Jag blir alltid så fascinerad av förfallna hus. Det sätter så mycket spekulationer igång, om svunna tider, vem festade där en gång i tiden? Vad gör de nu? Hur såg det ut?...

I lördags var vi till Leksaksmuseet och Spårvägsmuseet, var på barnteater och hade sen en av systerns och sambons vänner till middag. Supertrevligt!

Men allt roligt tar slut, och nu har syrran åkt hem. Det känns tomt och ledsamt, så som det alltid gör när vi har sagt hejdå. Det är svårt att bo långt ifrån sina nära! Jag har vant mig vid att vi inte träffas så ofta, och tänker inte så mycket på det i vardagen. Men precis när vi reser hem från att ha besökt varandra känns tomheten så stor.

Trött är vad jag är, men nöjd över vår trelvliga helg, och redo för en ny arbetsvecka imorgon!

Ösasiatiska, terrakottaarmén och Moderna...

Mina svärföräldrar var i stan över dagen, för att gå på fest hos gamla vänner. Som kul var för oss, så fick vi i alla fall norpa dem under förmiddagen och lunchen idag! Vi åkte och besökte Östasiatiska muséets utställning av terrakottaarmén, därpå promenerade vi över till Moderna muséet och intog lunch och shoppade lite i deras utmärkta museibutik.

Att beskåda terrakottaarmén var helt fantastiskt. Jag har faktiskt inte riktigt smält det ännu. Det är så intagande att tänka på det! Kan inte annat än varmt rekommendera utställningen till alla som har möjlighet att besöka den!

En härlig känsla var också den att uppleva att barnen faktiskt har vuxit till sig lite, och alla fyra var det bästa tänkbara sällskapet både på utställningen och på lunchen. Vi vuxna fick faktiskt sitta ner och äta lunch, dricka kaffe och samtala i lugn och ro. Jag börjar nästan försiktigt tro att vi inte är fast i det kaosartade småbarnsträsket för evigt! ;)