Igår kväll var det stråkafton, A spelar fiol sedan ett år tillbaks och nu var det dags för en liten spelkväll. Det hölls enkelt och trevligt, med lite fika och barnen spelade i tur och ordning, solo och i små grupper. V var med och han har länge varit så pigg på att prova på att spela något instrument, men vet inte riktigt vad för något. Han kastar lystna blickar på As fiol men nåde honom om han skulle våga sig på att röra den utan lov, och om han frågar om lov så kommer han att få avslag på sin begäran, utan pardon. Hon är så rädd om fiolen och att sätta den i händerna på lillebrorsan vill hon inte utsätta den för...även om han har bedyrat att han ska vara så försiktig så...
Men så idag fick jag höra talas om att Kulturskolans instrumentverkstad skulle ha utförsäljning av uttjänta instrument. Lustigt nog, så ligger den tvärs över gatan från där vi bor, och det var ju jättebra för nu kunde jag bara svänga förbi, jag hade aldrig haft tid att ta mig dit annars.
I källaren fanns det instrument vart man såg! Träblås, bläckblås, stråk...allt man kan tänka sig! Och några halvfioler hade de kvar. Jag fick hjälp av två otroligt hjälpsamma och trevliga snubbar som jobbade där, och vi kikade igenom alla fioler. De flesta var i ruskigt dåligt skick, spruckna och dana. Men längst ner låg det en liten pärla. De förvånades båda över att den var så fin, men menade på att den nog hade varit ett gränsfall, men åkt med av bara farten, det är ju en sån otrolig mängd musikinstrument att gå igenom vid utrensningarna!
500 kr betalade jag för fiolen. Dvs så gott som ingenting. Ett riktigt litet fynd med andra ord!
Och en liten fin stråke lyckades vi också hitta i röran.Och V? Glad som en lärka! Fin undervisning fick han av storasyster, som introducerade honom till pizzicato. När han behärskar det har hon lovat honom att de ska gå vidare med stråken. Hon tycker att han måste få en känsla för strängarna först. "Knäpp inte så hårt! Måttligt!" Gullungar!
Sen spelade jag Blinka lilla stjärna. Men då hade man verkligen behövt öronproppar! :D
3 kommentarer:
Åh så underbart! Det är härligt när barnen spelar ett instrument. Min flicka vill gärna, men jag vet att hon aldrig kommer att vilja öva på spelläxan, så hon får nöja sig med kör.... Få se om någon av pojkarna börjar spela senare.
Härligt med ett sådant fynd! Kan tänka mig att V blev glad! Vad härligt att du fick en så bra möjlighet att uppmuntra hans fiolspelslängtan.
Vad kul! Och dessutom ännu roligare när fiolen var ett riktigt fynd. :) Jag spelade klarinett från trean i lågstadiet och nio år framåt. Men sen tog orken och tiden slut. Läsa noter kan jag iallafall göra. :) Vår dotter har också fått en fiol (ev en kompis) borta i Skottland, men om hon verkligen kan spela på den har jag ingen riktig aning om.
Hoppas att V lär sig grunderna snabbt nu då, så öronen inte behöver lida. Men med en så bra lärare inom syskonskaran, så bådar det ju gott. Hoppas att solen skiner lika fint över Stockholm som den gör här!
(AV en kompis skulle det vara)
Skicka en kommentar