Nu har jag vandrat denna ökenvandring länge nog. Och hur jag än gick så var där sand, sand, sand, torrt, trist, ingen inspiration. Jag fixar inte riktigt halvanonymiteten. Och min princip att bloggen ska få representera mitt glada jag, det är inte så lätt när livet känns som en enda lång och trött vardagskväll.
Men jag älskar ju att fota och skriva. Jag har insett att bloggandet är viktigt för mig. Och jag ska låta blogglusten få utvecklas, och ta en ny och annorlunda roll i mitt liv. Därför har jag beslutat att lämna blogger. Säga so long, farewell, Auf Wiedersehen, adieu. Hejdå Fru Lycklig.
Men det var ju det där med att vilja blogga, och jag har redan i smyg börjat på ett annat ställe. Hej Wordpress. Hej Min ringa mening! Jag välkomnar alla läsare med öppna armar, så fortsätt mycket gärna att följa mig där. Vi ses!!
Raraste hälsningarna,
Fru Lycklig, aka Dina!
